Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer.

Denna undersökning syftar till att studera skolledarens upplevelse och hantering av, i egenskap av mellanchef, rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosäkerhet. Skolledare befinner sig i en komplex roll med många förväntningar på sig som kan vara svåra att leva upp till och hantera. Denna studie är en kvalitativ undersökning. Resultaten kan i korthet sammanfattas med att alla skolledare i undersökningen upplevde rollöverbelastning och rollkonflikt medan endast ett fåtal skolledare upplevde en rollosäkerhet. De påverkades av och hanterade rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosäkerhet på olika sätt.

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

This paper deals with the question: "Why does the U.S. aid project to cambat HIV/AIDS in Africa, called PEPFAR, use a strategy that has been shown to be couterproductive?" The author uses an anthropological approach, based on theory of "aid as a gift" inspired by work of Mauss and Stirrat& Henkel. The study demonstrates that the interests that lie behind PEPFAR have had a greater influence on the choice of strategy than the declared goals. It is concluded that evaluations of development assistance should focus as much on the background interests of the givers as the declared objectives..

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål. Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand..

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete.Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Syftet med denna studie är att beskriva hur dokumentationsarbetet upplevs av och påverkar barnen ur ett etiskt perspektiv. Det insamlade materialet består av tre fokusgruppsintervjuer med tre barn i varje där kvalitativ livsvärldsintervju använts som metod då studien grundar sig i fenomenologin där man avser studera den unika livsvärlden. En medvetenhet om att vi aldrig helt kan förstå en annan människa är därför vår utgångspunkt. Resultatet visar en variation i barnens svar angående hur de upplever och påverkas av dokumentationen. En motstridighet kan skönjas då det framkommer att barnen vill vara med på bild för att bli bekräftade samtidigt som det innebär att de då avbryter eller anpassar sin lek.

Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan ? en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:? att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige.Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent?Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut.Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:? Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".? Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.? Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.? Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.? Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.? Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.? Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik..